LÄS OCKSÅ
Science of sleep
Sömnen – hjärnans tvättmaskin. Ett bildreportage av Magnus Wennman i samarbete med National Geographic
Bra tid att börja skriva en text om sömn och sömnlöshet.
Nu skulle djupsömnen ha infunnit sig.
Hjärnan är på god väg att missa ännu en natt i kroppens tvättmaskin.
Text: Erik Wiman
Bilder och bildtexter: Magnus Wennman
Om du läser det här är sannolikheten stor att du är en av oss som ofta står kvar på perrongen när sömntåget går. Vi som ligger och stirrar i mörker och som somnar in ett par timmar innan väckarklockan vrålar ut sin hjärtlöshet.
Forskningen visar att vi löper en ökad risk att drabbas av sjukdomar som diabetes, problem med hjärtat och demens. Trötthet orsakar även många bilolyckor och påverkar den del av hjärnan som styr beslutsfattande och problemlösning. Trötta personer blir därför lätt irrationella.
Kort sagt. Sömn är livsviktigt.
Under de senaste tjugo åren har 76-årige Joe Diemand arbetat som lastbilschaufför. Ibland har det hänt att han kört hela natten. Sådant arbete, säger han, gör en ”så trött att man inte kan sova”. Världshälso-organisationen har beskrivit nattarbete som ”troligen cancerframkallande för människor”.
Bra sömn är livsviktigt för barns hälsa och utveckling. Åttaårige Michael Bosak är täckt av kablar och elektroder när han väntar på ”läggdags”. Han deltar i en sömnstudie i Childrens National Health systems regi i USA:s huvudstad Washington. Han testas för sömnapne, ett tillstånd då han får andningsuppehåll vid upprepade tillfällen under natten.
Michael Bosak sover sig igenom sin undersökning på Childrens sleep clinic i Washington. Hans ställning motverkar den förträngning i de övre luftvägarna som orsakar hans snarkningar (För att inte störa honom togs fotot i mörker med infraröd kamera). Sömn är viktigt för barns hälsa och utveckling, för det är då de flesta tillväxthormon och infektionsbekämpande proteiner bildas. Man har sett kopplingar mellan dålig sömn hos barn och diabetes, fetma och inlärningssvårigheter.
När vi inte sover jiddrar vi med chefsklockan i kroppen. Ja, det finns en sådan.
2017 gick Nobelpriset i medicin till tre forskare som lyckades hitta den och komma på hur den fungerar. Enkelt uttryckt gör klockan att vi ska leva våra liv i fas med solens rytm. Forskarna Michael W. Young, Geoffrey Hall och Michael Rosbash fann att kroppens celler styrs av ett 24-timmars system som de döpte till den cirkadiska rytmen efter latinets cirka diem – ungefär en dag.
I cykeln ingår sömnen som en livsviktig pusselbit och det är främst hjärnan, kroppens främsta energitjuv, som kräver återhämtning.
En hel natts sömn komprimerad till en minut. Med hjälp av timelapse-teknik kan man se rörelsemönstret hos en sovande person. Alla människor drömmer, även de som aldrig minns sina drömmar. Under den här perioden går kroppstemperaturen ner och bara några få muskler i kroppen är aktiva. Lina, 20, funderar på varför hon drömmer om aliens och byggmaterial.
HJÄRNAN SPOLAR BORT AVFALL
Fortfarande klarvaken. Grannen slår i en dörr. Det susar i rören. ”Trafiken är oändlig, det är omöjligt att sova, men man vänjer sig” som Kjell Höglund så precist sjunger.
Din hjärna förbrukar 20 procent av alla kalorier du får i dig. Följden är att den också producerar kemiskt avfall, som en förbränningsmotor bildar avgaser.
Övriga kroppen förlitar sig på lymfsystemet, lever och njurar som tar hand om restprodukter, men inte hjärnan, den har ett eget system.
År 2017 gick Nobelpriset i fysiologi eller medicin till Michael W. Young, Geoffrey Hall och Michael Rosbash. De prisades för sina upptäckter av molekylära mekanismer som styr den cirkadiska rytmen. Deras studier har hjälpt oss att förstå människans biologiska klocka och hur våra kroppar fungerar. Alla levande organismer har varit tvungna att anpassa sig efter vår planets rotation.
För forskarna har det länge varit en gåta var hjärnans slaggprodukter tar vägen, men för snart tre år sedan hittade den danska forskaren Maiken Niedergaard svaret.
Hjärnan spolar bort avfall i en slags inbyggd tvättmaskin och den hoppar igång när vi sover.
– Upptäckten är en av de viktigaste som gjorts och det var verkligen en aha-upplevelse, säger sömnforskaren Christian Benedict.
Upptäckten är särskilt viktig eftersom ansamlingar av skadliga proteiner i hjärnan kan leda till sjukdomar som alzheimer.
– De som sover i genomsnitt sju till åtta timmar är de som har minst risk att utveckla dessa sjukdomar.
Forskningen har visat att en vatten från hjärnvätska flyter igenom hjärnan varje natt när vi befinner oss i djupsömn och att den sköljer med sig det skadliga avfallet. Hjärnan tycks helt enkelt inte orka med sitt renhållningsarbete när vi är vakna.
”Inemuri” är en japansk term som betyder ungefär: ”Sova vid medvetande”. Det är en form av tupplur där en person slumrar till på en plats inte menad för sömn, som till exempel på tunnelbanan eller på en middagsbjudning eller på kontoret. ”Eftersom man officiellt inte sover måste man bete sig på ett sätt som är passande i situationen för att det ska vara socialt acceptabelt”, förklarar Japanexperten Brigitte Steger vid university of Cambridge i England. ”På ett möte kan man låtsas lyssna eller så gömmer man sig bakom papperstravar på bordet. Förutsatt att man inte känd som en latmask, kan lite inemuri vara en fjäder i hatten, eftersom man arbetat sig till utmattning”, säger Brigitte Steger.
Vi sover en tredjedel av livet
Vi sover en tredjedel av våra liv, det vill säga 28 år för en person som blir 84 år, som är den genomsnittliga levnadslängden för kvinnor i Sverige, ändå är sömnen till stora delar fortfarande ett mysterium.
– Det är det som gör det till ett lockande forskningsområde, säger Christian Benedict.
Minnen befästs under sömnen. Vad händer i hjärnan när det sker? På Tsakubas universitet utanför Tokyo försöker Takeshi Sakurai besvara frågan med hjälp av optogenetik. En laser aktiverar och deaktiverar vissa nervceller hos möss som genmodifierats för att vara mottagliga för det.
REM-sömnen – som en psykos
Här någonstans borde jag vara inne i den så kallade REM-sömnen, den med ett amerikanskt rockband uppkallad efter sig. REM står för Rapid Eye Movement. Det är i den fasen vi drömmer. Inom vetenskapen liknas det här stadiet ibland vid en psykos. Det vill säga ett tillstånd av vanföreställningar och en hopmixad cocktail av fragment ur verklighet och fantasi.
Viggo, 9, sover helst i samma säng som sin mamma. Han drömmer om monster och mördare. Mamma Sara hade ofta återkommande drömmar när hon var yngre.
Intresse för drömmar och drömtydning är något som intresserat mänskligheten i årtusenden, men i dag är många forskare relativt ointresserade av drömmar och deras eventuella mening. Men det finns teorier som menar att drömmar är bra för vår kreativitet.
– Djupsömnen hjälper oss att befästa minnen, men under drömsömnen kan hjärnan i stället utforska hur de nya minnena kan omsättas i handling och kunskap, säger Christian Benedict.
Alla människor drömmer, även de som aldrig minns sina drömmar. Under den här perioden går kroppstemperaturen ner och bara några få muskler i kroppen är aktiva. Faktum är att trots att vi ibland drömmer livligt om fysiska aktiviteter är kroppen nästan förlamad, en slags skyddsmekanism för att vi inte ska fäktas med armarna och springa i luften när vi drömmer.
Kampen mot sömnen började när glödlamporna gjorde det lätt att förvisa mörkret. Stora städer som Tokyo lyses numera ofta upp av LED-lampor. De är mer energieffektiva, men de har en tendens att avge mycket blått ljus, den mest sömnstörande typen.
Porträtt taget i neonskenet på en av Tokyos gator. Olika ljus kan antingen stimulera oss eller göra oss trötta. Det är en kaotisk upplevelse som stör den naturliga växlingen mellan ljus och mörker som våra kroppar anpassat sig till under miljontals år.
På Philharmonie de Paris, i Paris, sover hundratals människor sig igenom en åtta timmar lång konsert av kompositören Max Richter. Richter har skapat ett verk han kallar ”SLEEP”, ett minimalistiskt och vetenskapligt verk som guidar lyssnarna genom en hel natt.
Den värsta av sömnmördarna
Anar jag gryningsljuset? Svårt att avgöra i Stockholm där natten aldrig blir svart.
Mobilen åker fram. Tredje eller fjärde gången i natt. Fyra nyhetsflashar ligger och väntar. Slukar som en svulten. Sen den vanliga surfrundan. Aftonbladet, Expressen, DN, SvD. Facebook och Instagram. Inget nytt under månen. Klarvaken nu. Det där var inte bra.
Går tillbaka till anteckningarna från intervjun med Christian Benedict.
– Det hjärnan älskar mest i livet är en oväntad belöning. Det får den hela tiden när du surfar på din telefon. Där är allt lättillgängligt, men du vet inte exakt vad du kan vänta dig. Det innebär att du hela tiden får mikrodoser av dopamin, vilket är ett i högsta grad vakenhetsframkallande ämne.
Det blå ljuset från mobilen lyser svagt upp rummet.
Blått ljus: Den värsta av sömnmördarna.
Det viktigaste för en god natts sömn är hormonet melatonin. Det frigörs främst vid mörker och gör oss sömniga. Ljus däremot trycker tillbaka tillförseln av melatonin. Biologiskt är ju meningen att vi ska vakna med solljuset och då ska kropp och hjärna förstå att det är dags att vara pigg och aktiv.
Det moderna samhället har delvis satt detta ur spel. Sömnen är insatsen i ett vanskligt experiment. Vi sover i snitt en timme mindre i dag än för 100 år sedan.
En genomsnittlig amerikan sover i dag mindre än sju timmar per natt, ungefär två timmar mindre än för ett sekel sedan. Detta beror främst på spridningen av elbelysning, följt av tv-tittande, datorer och smartphones. I vårt rastlösa, upplysta samhälle tänker vi ofta på sömn som en motståndare, ett tillstånd som berövar oss produktivitet.
Naturligt blått ljus får vi framförallt mitt på dagen och det minskar när solen går ner. Men det blå ljuset i våra skärmar simulerar dagsljus mycket väl och kan förvirra kroppens eget system.
Unga människor över hela världen är en stor riskgrupp när det kommer till sömn. Det förefaller som fler och fler utvecklar sömnsvårigheter och mycket tyder på att mobilskärmar är en del i problematiken. En ny enkätstudie med 180 000 deltagare bland barn och tonåringar från Australien visade att en fjärdedel av 7–8-åringarna använder sin mobil två eller fler gånger mellan 10 på kvällen och sex på morgonen.
På det här kapselhotellet i Shinjuku i Tokyo bor nästan bara ensamma män. Kapslarna är små med endast ett tunt skynke i öppningen. Väggarna är fläckiga av cigarettrök och hotellet har en ton av gult och grönt från från golvet och väggarna till möbler och inredning. Gästerna pratar eller interagerar inte med varandra här. Vissa gäster har bott i samma kapsel i över tio år och får till och med sin post till hotellet.
Arbetare, särskilt män jobbar ofta sent för att sedan gå ut på restaurang eller för att dricka till sent på kvällen. Med få alternativ och ofta lång väg hem är kapselhotellen ett alternativ.
Vad gör oss sömniga? Det här lufttäta rummet vid Tsukubas sömninstitut i Japan gör det möjligt för forskare att följa en persons syreförbrukning och metabolik under en natts sömn – och mäta hur det påverkas av exempelvis ljusstyrkan och färgen på omgivande ljus. Att hitta de förutsättningar som bäst utlöser sömn kan vara det första steget i att bota sömnlöshet.
Bradley Dehart, tekniker i amerikanska flottan tar sig ur sängen ombord på Paul Hamilton missile destroyer i San Diego. Han har på sig ljusterapi-glasögon. Sjömännen använder glasögonen 15 minuter varje gång de vaknar för att deras dygnsrytm ska anpassas bättre till deras arbetsschema. I åratal har amerikanska flottan arbetat i 15 timmarsskift där sjömännen arbetar i fem timmar för att sedan vila i 10 timmar. Det kan låta som att de får tillräckligt med vila men faktum är att det är detsamma som att uppleva nio timmars jetlag varje dag.
Forskare har kommit fram till att vilda elefanter endast sover i snitt två timmar per dygn. Ibland sover de inte alls. Elefanter i djurparker däremot, som asiatiska elefanten Tonsak på Kolmårdens zoo, sover desto längre.
Christian Benedict är mer bekymrad över unga människor än vuxna. I sin bok ”Sömn, sömn, sömn” beskriver han en studie med 20 000 tonåringar. En tredjedel uppger att de sover mindre än sju timmar per natt.
– Vuxna har skapat internet som är vaket och erbjuder sällskap hela dygnet.
– Hur ser det ut i dag egentligen? Vi är mycket inomhus, i skolan och på jobbet. Det är svårt för dig att få ljusexponering på dagtid. Det blir en mindre tydlig konstrast mellan dag och natt – och mobiler och surfplattor med sitt blåa ljus minskar den skillnaden ännu mer.
I Sverige har flera hundra immigrantbarn vars familjer riskerar utvisning drabbats av uppgivenhetssyndrom, ett förbryllande tillstånd då barnet drar sig undan från omvärlden, inte ens reagerar på smärta och måste sondmatas, i vissa fall i flera år. ”Hon lider inte nu”, säger läkaren Elisabeth Hultcrantz om tioåriga Leyla Ahmed, som flytt från Syrien.
Militärveteranen Mike Morris, som tjänstgjort i Irak, har på sig en EEG-hätta när han sover med sin terapihund Olive. Han deltar i en studie vid Johns Hopkins university i USA där man undersöker hur sällskap och olika ljud i en sovande persons omgivning påverkar hens återhämtning från traumatiska händelser.
På Brigham and Womens hospital i Boston, USA, studerar sömnforskaren Dr Steven Lockley ett fenomen som påverkar oss varje dag: Ljus och hur specifika våglängder av ljus påverkar vår hjärna, vårt beteende och vår fysiologi – till exempel genom att reglera vår biologiska dygnsrytm. En av de viktigaste upptäckterna från den forskningen är att de blå våglängderna påverkar vår alerthet mest. På bilden används en ”Gansfeld dome”. Den är skapad för att kunna se hjärnans reaktion på olika specifika våglängder av ljus.
Gå INTE upp ur sängen
Första fågeln väl? Törstig nu.
Frågan är om man ska gå upp eller inte?
Viss expertis hävdar att det bästa man ska göra för att bryta ett dåligt sömnmönster är att helt enkelt gå upp ur sängen. Invänta sömnigheten och börja om från början.
Christian Benedict håller inte med.
– Jag tänker tvärtom. Spring inte omkring och tänd inte ljuset. Även om du inte sover så tillåter du din kropp att återhämta sig och får många av de effekter som vi kopplar till sömnen.
Alla upplever dem. De tar oss med till den mest mystiska platsen i vårt undermedvetna. Vi vaknar lyckliga, förvånade, rädda, förvirrade och fascinerade. Fotografen Magnus Wennman utforskar denna resa till en annan värld genom intervjuer med tre personer i olika delar av världen. Tage, 8, från Vittangi, Joe, 73, lastbilschaufför från Boston och den världsberömda tysk-brittiska kompositören Max Richter.
Missad sömn går ej att ta igen
GOD MORGON!!
Någonstans där vid halv femsnåret somnade jag. Två timmar blev det. Alltså en sömnskuld på minst fem timmar.
Går den att betala tillbaka till kroppen?
– Nej, missad sömn är missad sömn. Däremot är det många som oroar sig och tror att de sover för lite vilket kan vara hämmande i sig, säger Christian Benedict.
Sömnappar som mäter din sömn är populärt, men kan, menar han, snarare bli ännu en stress.
– Det gör att folk söker den perfekta sömnen och allt annat är dåligt. Man börjar skuldbelägga sig själv – och börjar utveckla en sömnstörning.
Så hur sover sömnforskaren själv?
– Som alla. Periodvis bra, periodvis ganska dåligt. Jag har ganska lätt för att ta med mig jobbet hem och bli stressad. Jag har dessutom fyra barn, en katt och en gammal dalmatin som ibland hålla mig vaken under natten. Med andra ord bedrivar jag sömnforskning för att kartlägga vad min periodvis sömnbrist innebära för mig i framtiden.
Fotografen Magnus Wennmans son Wile, 7 tittar på film på sin surfplatta, en modern kvällsrutin i många hem. Stimulansen och den bakgrundsbelysta bildskärmen bidrar till vakenhet. Ljus på kvällen hämmar kroppens produktion av hormonet melatonin, som styr vår dagliga biologiska rytm.
Magnus Wennmans omfattande bildreportage om sömn publicerades först i National Geographic Magazines septemberutgåva, 2018. Det sex månader långa arbetet med reportaget tog honom till över 20 städer i sju länder. Han har besökt några av världens mest kända sömnforskare och forskningslabb. Han har också mött vanlig människor runt om i världen och utforskat hur människor i olika delar av världen sover och ser på sömn.